Varför behöver vi investera mer i dricksvattenhantering?

Om du jobbar inom vattendistribution, ska du inte missa detta avsnitt. Idag har vi en speciell gäst hos oss. En gäst som vet ett och annat om utmaningarna som ledningsnätsägare har dagligen.

Så, vem är du och vad arbetar du med?

- Jag heter Magnus Lundin och jag jobbar på Uponor Infra. Jag har varit många år på företaget och för närvarande är jag ansvarig för Uponors dricksvattenlösningar, som innehåller ett brett produktsortiment.

Det finns många utmaningar som ledningsnätsägare har nu för tiden. Kan vi starta med urbaniseringen? Vi vet att städerna växer snabbare än vad ledningsnäten kan hantera, många av ledningsnäten börjar bli gamla och den ekonomiska situationen i världen idag försvårar situationen ytterligare. Vilka problem är det som du hör talas om oftast?

- Det finns en rad utmaningar. Vi hade privilegiet att för några år sedan intervjuva ett antal kommuner inom Norden. Vi frågade om vilka utmaningar som de upplevde och hur de löste dem. Givetvis berodde svaren på hur stor kommunen var, men i huvudsak talade de om urbaniseringen som har hållit på i åratal. Helt klart ser de hur urbaniseringen har för påverkan, inte bara att människor flyttar till städerna utan även flytt inom städerna. På samma gång behöver kommunerna renovera sina ledningar likväl som att bygga helt nya. Det är en mix av utmaningar.

Vi börjar med de största nordiska städerna. Dessa städer växer och växer. Hur är infrastrukturen i dessa gamla städer?

- Det är utmanande i många områden. Mer människor flyttar in till redan bebodda områden där infrastrukturen är gammal och behöver renoveras, eller så kan existerande system inte klara av en ökad folkmängd.

Eftersom byggnation och gatudesign redan är etablerad, finns det problem med att använda standardiserade rör och andra lösningar, eller behövs det specialanpassningar?

- Ja, lösningarna är skräddarsydda. Men livslängden är också mycket viktig. När vi utvecklar nya områden är livslängden mycket viktig. Historiskt var det en mix mellan polyetylen, polypropylen och PVC, men vi ser nu en trend att man går tillbaka till de första två materialen. Metall används också i vissa områden beroende på vad som har installerats historiskt. Polyetylen har en mycket lång livslängd, mer än 100 år, så det är ett bra val så länge som designen av produkten är som den ska.

Hur är det när ett nytt område ska utvecklas, hur är kostnaden jämfört med att renovera ett redan existerande område?

- Det beror mycket på området. Många områden som bebyggs är mycket förorenade och det kan vara en utmaning i sig, att installera nya vattenledningar i förorenad mark. Den här situationen är vanligt förekommande i större städer och i före detta industriområden som har varit stängda och nu blivit nya bostadsområden. Dessa områden har ofta problem med förororenad mark. Men det finns lösningar för dessa problem. Det kan hanteras. I dessa områden, är normala plaströr oftast inte det bästa. Rören ska ha ett skyddande barriärlager och ett helsvetsat sömlöst rör är även det mycket bra. 

Vilka föroreningar talar vi om?

- Olja, diesel eller olika typer av bensinkomponenter. Vi måste vara säkra på att röret är kemiskt resistent och helt tätt så att inte föroreningar tränger in i röret.

Hur är det med vattenkällorna? Har du sett några problem med vattenkvaliteten?

- Våra kunder säger att vattnet självt inte är påverkat så mycket. Men genom klimatförändringarna och torra perioder med lite regn så påverkas stabiliteten av dricksvattnet. Så beredningen av råvattnet idag måste vara helt annorlunda än den var förut. I Sverige har majoriteten av vatten kommit från ytvatten, främst sjöar men det finns även ett antal grundvattenkällor så majoriteten av våra vattenverk är grundvattenverk.

Vad innehåller beredningen av vatten?

- Grundvatten, som historiskt sett har varit av relativt god kvalitet har oftast lågt pH-värde. Det är riktigt surt och innehåller samtidigt koldioxid, mangan och järn. Här kan vi hjälpa till med några av produkterna i vårt sortiment som har utvecklats sedan intervjuerna med kommunerna, som jag nämde tidigare. Vi mixar grundvattnet med en luftningsprocess för att minska koldioxiden likväl som mangan och järnkomponenter och i och med det så går pH-värdet upp, men vi sänker det med ett alkaliseringssteg inklusive ett kalkstensfilter. Detta är en patenterad lösning för att öka pH-värdet. Denna process har väckt stort intresse eftersom den är säker och inte kräver någon speciell teknik. Det finns även en risk med att öka pH-värdet då det kan skapa problem. Kalksten är en mycket passiv produkt och process. Även om du skulle ha ett strömavbrott går inte pH-värdet upp över gränsvärdet.

Var sker alkaliseringsprocessen?

- Det är en tanklösning som kan placeras antingen över eller under mark. Det är en säker teknologi. Inget in- eller utläckage och vi använder endast certifierade material för denna process.

Efter det att vattnet har tagits från sin källa ska det ju transporteras flera kilometer till brukarna. Kan du utveckla nästa steg i processen?

- Vattenverken behöver en stabil process. Man vill inte hålla på och öka eller minska kapaciteten på vattnet. På grund av detta leder vattenverken oftast vattnet till en reservoartank. Det här är en speciell tank som lagrar vattnet för att klara av kraven från städerna. På morgonen, t ex när folk duschar, startar sina tvättmaskiner eller börjar laga mat då behöver ju vattentillförseln öka. På natten minskar vattentillförseln och reservoartanken används för att stabilisera variationerna över dygnet.

Finns det begränsad kapacitet för dessa tankar?

- De största tankarna som vi tillverkar är lite över 200 kubik. Dessa levereras klara för installation till kunden. Men oftast är behovet mycket större och då kan det handla om flera tankar. Alternativt kan Uponor göra den slutliga installationen på plats. Det som är bra är att samtliga rör är sammansvetsade, det blir en tank ändå i slutändan utan några skarvar som blir en hållbar produkt i många år.

Hur behåller man flöde och tryck på vattnet?

- Det beror på var staden ligger i förhållande till vattenverket. Oftast behöver man leda vattnet till en högt belägen reservoar, t ex ett vattentorn, detta betyder att vattenverket behöver öka trycket avsevärt. Det kan även betyda att du behöver öka trycket för att distribuera över ett förutbestämt område. Du behöver ett visst tryck för att få vattnet distribuerat till specifika kunder. Du kan ha många kunder i en stad och för det behöver du ett internt tryck för vattnet. Vattentrycket kan även behöva minskas. Om kunden bor i en lägre placerad stadsdel är nog vattentrycket för högt, och då behöver man minska trycket i dessa områden. Det finns en lösning för det, den kallas tryckreducerare.

Orsakar förändringarna i trycket läckage?

- Detta kom upp i intervjuerna vi gjorde. Antal läckage varierade per land och vilket område det var. I Danmark, var antalet läckage cirka 10 % i genomsnitt. Sverige, Norge och Finland hade högre antal läckage och några små städer hade extremt högt antal läckage. 

Har du någon information om vattenförluster i de andra länderna?
- Det varierar från land till land. Sammantaget i de nordiska länder är det 15 % eller närmare 20 %. Men i vissa städer, särskilt i städer med ett stort ledningsnät men färre invånare kunde vattenförlusterna vara närmare 40 %.

Det låter som mycket vatten. Finns det något sätt att kvantifiera finansiellt?

- Nja, det är inte bara vatten som vi talar om. Det är kemikalier som ska behandlas, det är strömförbrukningen som används i pumpstationer för att hålla vattentrycket. Särskilt med elkostnaderna som vi har sett det senaste året, har dessa förluster varit en stor del av kostnadsstrukturen. Det är pengar som går förlorade utan återvändo.Vi har diskuterat detta med våra kunder och givetvis är kostnaderna olika för varje kommun men ett estimat av vattenförlusterna kan nog bli EUR 0,40-0,50 per kubikmeter.

Detta kostar ju pengar. Kostnaderna för att drifta ett vattenverk och göra nödvändiga investeringar och ändå vara lönsamma är verkligen en stor utmaning. Hur löser vattenverken detta?

- De har alla sina utmaningar, men jag tror att de mindre kommunerna har större utmaningar p g a mindre organisationer och lägre beskattning. Om man tittar på mindre tättbebyggda områden, där många bor på landet, är det en högre grad av antal meter rör per invånare. I tättbefolkade områden är det lägre antal rör per invånare och det är lättare att kontrollera. Hur som helst, ju mer spridning på människor det är ju större ledningsnät behövs det.

Vad kan man göra för områden där det inte är tättbefolkat?

- Att kontrollera ledningsnäten för att upptäcka läckor är en stor fördel. Då kan man renovera ledningsnätet där problemen är som störst. Detta arbete pågår och många kommuner har installerat flödesmätare under många år. 

En liten parentes. Häromdagen såg jag på ett vägarbete att man rengjorde insidan av ett vattenrör och vattnet som kom ut ur röret såg verkligen inte ut som dricksvatten. Hur ofta behöver man göra rent rören för att hålla systemet rent?

- Det görs inom varje kommun, kanske inte regelbundet och det varierar från kommun till kommun. Det kan vara vart femte år och som du såg så ser det inte bra ut på grund av sediment och avlagringar, ibland även rost, inuti rören. Allt det kommer ut när man rengör rören.

När rengöringen gjordes grävde man upp hela gatan. Detta verkar vara ett dyrt sätt att göra det på.

- Ja. Rengöringen tar cirka 1 timma beroende på dimensionen på röret. Men förberedelserna kan vara två dagars arbete. Vi föreslår att man lägger till en brunn för rengöring när man gör installationen. Brunnen gör så att skräp kan försvinna av sig självt från röret och nästa gång en rengöring ska genomföras öppnar man en ändpropp eller en ventil och sätter dit rengöringspluggen och leder skräp och avlagringar till en förutbestämd utloppspunkt. Det finns specialiserade entreprenörer som genomför dessa reningar och har de bara en rengöringspunkt så klarar de jobbet själva.

Angående medvetenheten om vattenverkens situation. Är flödesmätarna du nämnde tillräckliga för att kunna detektera var och när läckor uppstår, eller vad som kan hända senare?

- Du kan få bättre eller sämre insikter för läckage beroende på hur du har segmenterat till ledningsnät. Du behöver ett antal flödesmätarbrunnar och du behöver dela in ditt ledningsnät i DMA:s (District Metering Areas). Om du har segmenterat ditt ledningsnät och du har flödesmätare installerade kan du åtminstone se i vilken DMA du har ett läckage.

Vi har talat om ett antal saker som ledningsnätsägare behöver ta hänsyn till.

- Det finns även det Europeiska dricksvattendirektivet som sakta men säkert träder ikraft. Detta kommer att påverka kommunernas val av material för dricksvattenleveranser. Jag skulle vilja påstå att plaströr och plastbrunnar är ett mycket bra val eftersom de redan har samtliga certifikat för att transportera dricksvatten. 

Allt material som kommer i kontakt med dricksvatten måste vara certifierade för att säkra dricksvattnet i framtiden.

Vad kan du rekommendera till VA huvudmännen?

- Jag tror att en bra väg att gå är att göra sig bekant med Uponors sortiment för dricksvattenlösningar. Vi kanske är mest kända för vår tillverkning av rör och delar men om du ser hela vårt utbud så levererar vi lösningar för en hel process från råvatten till kundens kran. Jag är mycket stolt över detta sortiment för både renovering och utbyggnation. Det är en stor investeringen, men du får lösningar med lång livslängd tillbaka på investeringen.