Hållbara sätt att minska risken för översvämningar i städer

Hur minskar vi risken för översvämningar i städerna? 

(RG: Rickard Granath, JS: Jean Saarinen)

RG. Vi kan börja med de intensiva regnen, vi upplever mer och mer extrema händelser, mer intensiva regn men även längre perioder av torka mellan regnen. Så, det skapar utmaningar både med mycket som med lite regn. Vi bygger städer ovanpå gamla ledningsnät, så kapaciteten är en utmaning. När det regnar gör regnet staden ren från vatten och dagvattnet tar med sig föroreningar (från trafik, byggnadsmaterial m m) till recipienterna (sjöar, dammar, hav etc.) som så småningom kan orsaka lägre status på dessa recipienter.

Så, det förorenade vattnet måste filtreras?

Ja, det finns lösningar, men en av utmaningarna är utrymme för att bygga dessa lösningar. De kan kräva stora områden, så kompakta lösningar är också viktiga.

Hur kan vi få in våra lösningar i systemen?

JS. Vi har lösningar för rening och provtagning. Givetvis måste vi skydda recipienten så vi behöver gå uppströms och välja några bra lösningar för dessa projekt, regnbäddar t ex som renar dagvattnet, fördröjningsmagasin som samlar, fördröjer och hanterar flödeshastigheten tillbaka in i vattensystemen, bland många andra lösningar som dagvattenbrunnar, dagvattenrör som renar dagvattnet från tungmetaller och fosfor. Rening och fördröjning av dagvatten är mycket viktigt för framtida generationers möjlighet att t ex bada i våra sjöars rena vatten.

Du nämnde att man kan leda vattnet nedströms. Finns det regler för hur man går tillväga?

JS. Vanligtvis reglerar kommunerna hur många liter per sekund som kan ledas till t ex en recipient eller ett rörsystem, så att det inte blir översvämningar uppströms. Därför är fördröjningsmagasin mycket viktiga. Att fördröja vatten är ett mycket kostnadseffektivt sätt att förhindra översvämningar i städerna, istället för att byta ut ledningsnätet.

RG. Dessa system hjälper till när man använder gamla eller redan existerande dagvattensystem, men i praktiken så innebär det att nya rörsystem installeras vid nyetablering av områden i städer.

Så hur hanterar man problemen vid nybyggnation?

RG. Man kan bygga dammar, grönområden, strukturerad mark, svalldiken m m och vi kan leverera produkter för dessa ändamål. Det kan innebära höga underhållskostnader för dessa installationer, men vi har även smarta komponenter för att samla upp sediment vilka hjälper till att minska dessa kostnader.

Pengar är alltid ett problem. Om kommunerna, som oftast har en begränsad budget, betalar för infrastrukturen, hur skall deras budget fördelas?

JS. Givetvis är pengar ett problem, men i det stora hela är det vår miljö som vi måste värna om. Vi måste skapa medvetenhet och diskutera för att förstå mer. Vi har lösningar för allting, och vi kan även ta fram nya lösningar, och jag känner att det är mitt ansvar att skapa dessa lösningar för att rädda miljön.

Hur gör man ett dagvattensystem hållbart?

RG. Dagvattensystem är av naturen hållbara, men hållbarhet kan även vara val av material och installationssätt. Vi kan använda fossilfri plast för att minska koldioxidavtrycket med upp till 70 %. EPD:n (Environmental Product Declaration) visar inte bara produktens påverkan på miljön utan visar även tillverkningsledet, installationen och livslängdens påverkan på miljön. Så olika produkter kan jämföras baserat på deras miljöpåverkan. 

Hur överväger vi hållbarhet i driften av dessa system?

JS. Dagvatten kan även användas som en resurs. I många fall kan det användas för bevattning eller för att spola med i toaletten. Vi använder ju idag dricksvatten för dessa ändamål, vilket är slöseri. Givetvis måste man ta hänsyn till hur man använder dagvattnet. Till exempel, för bevattning av grönområden kan det vara okej, men kanske inte för sådant som är ätbart. Så, detta måste tänkas igenom. Det finns olika aspekter för att återanvända, men det är även ett enkelt sätt att återanvända mycket vatten.

RG. Du kanske behöver två separata system för olika typer av vatten, men det är en möjlighet och vi har sett ett ökat intresse för återanvändning särskilt när perioder när det inte regnar blir allt vanligare. Det finns hittills några pågående mindre projekt för återanvändning och vissa fotbollsplaner vattnas med återvunnet dagvatten men intresset kommer att öka.

Vilken är den största utmaningen som vi behöver fokusera på som tillverkningsföretag? Var börjar vi?

RG. Frågan är jättestor, det verkar som om många industrier väntar på den mest optimala lösningen, som kommer att lösa allt. Men hur äter vi en elefant? I mindre bitar. Låt oss starta i mindre skala och lära oss från resultaten: gör pilotstudier, och tillsammans med industrins och samhällenas forskning kan vi öka samarbetet. Vi är medlem i DRIZZLE - Centrum för dagvatten och vi kommer inom kort att ha en dagvattenstudie gjord av Drizzle. I nästa intervju kan vi tala om några av resultaten från den studien.

JS. En utmaning måste jag nämna, klara och tydligare reglerverk. När dessa är på plats kommer utvecklingen inom dagvatten att öka.