Effektiva vattenledningsnät

Du arbetar med projekt inom EurEau. Vad är din roll i projekten?

- Vi är en unik organisation tack vare att vi är en grupp av experter från flera olika områden: vatten och avloppsvatten men även experter som jobbar med specifika, konkreta uppgifter som rör sig kring vatten, avloppsvatten och ledningsnät. Så, det är en unik grupp av experter som försöker förklara hur det fungerar och hur EU:s lagar fungerar.

Är det nya regler eller krav på gång?

- Det finns många nya regler och krav som vi måste hantera. Det viktigaste hittills är det nya dricksvattendirektivet som kommer att medföra flera utmaningar för den sektorn.

Hur är det med riskhantering och läckage? Hur klarar ledningsnätsägarna av detta?

- Riskhantering har vi arbetat med länge, eftersom vi visste att det skulle bli ett krav för ledningsägare. Läckage arbetar vi även med. Utmaningarna var att göra ledningsnäten mer effektiva, men även att hitta läckorna. Nu klarar vi av att hantera läckorna och har minskat vattenförlusterna i ledningsnäten.

Vet vi hur stora vattenförlusterna är?

- Vi har mätt att t ex i Polen att det är cirka 2000 kubik vatten/kilometer som försvinner ur ledningsnäten per år. Men det finns även mätt i procent. I t ex Danmark är vattenförlusterna cirka 10 % per år.

Så, Danmark har minst vattenförluster, men hur är det i övriga länder? Vilka nivåer ligger de på?

- I några mindre städer, kan det vara så högt som 50 %. Så, endast 50 % av vattnet kommer till brukarna och övriga 50 % har försvunnit någon annanstans. Det finns fortfarande utmaningar. Hur investera, förnya och renovera ledningsnäten?

50 % är mycket! Hur har kommunerna eller ledningsnätsägarna reagerat på det här?

- Ett viktigt första steg är att känna till hur mycket vatten som försvinner. Om du inte vet, kan du inte agera. Du måste lära dig hur ditt ledningsnät fungerar. En annan sak är att kontrollera verktygen man har för att mäta vattnet, så att dessa fungerar och fyller sin funktion. Du måste även ta hand om ditt ledningsnät: rören, vilket material som används, åldern på rören. Det är många små faktorer som man måste ta hänsyn till.

Vilken är den genomsnittliga åldern på vattenledningsnäten?

- Det finns viss statistik. Till exempel, i Holland har vi rör som är mer än 100 år gamla. Men det behöver inte vara ett problem. Rör som tillverkades under 1980-talet hade problem med kvaliteten och hur de installerades. Så, de är inte mer än 40 år gamla men skapar mer problem än de äldre systemen.

Vad kostar det att renovera vattenledningsnäten och finns det kostnader för att drifta ett ledningsnät?

- Det finns experter som är ansvariga för ledningsnäten, design, materialval, konstruktion etc. och det kostar pengar. I Polen t ex räknade vi på att implementera det nya dricksvattendirektivet och det skulle kosta cirka 10 biljoner Euro, bara för att få dricksvattennätet att fungera tillfredsställande.

Driften av ledningsnäten kalkyleras i tariffer, och driftskostnaderna rapporteras för att kunna skapa dessa tariffer. Det mest vanliga problemet för nästan samtliga kommuner i Europa är att det inte finns tillräckligt med pengar för investeringar. Detta kan vara mycket svårt att förklara för politiker - att dessa pengar utgör grunden för framtida generationer.

Hur finansieras det?

- Det finns en modell av 3 T:n som är initierat av OECD: Tariffs, Taxes and Transfers. Vi kan få pengar från dessa tre resurser. Tarifferna är pengar som brukarna betalar för service; skatt, till exempel, avloppsledningsägare betalar miljöavgifter som kan användas för investeringar; och överföringar, t ex EU bidrag som kan användas för investeringar och finansiering. 

Hur kan man skatta miljön?

- Nu är det kritiskt för vattnet, men inom kort kommer det även bli kritiskt för fosforet, eftersom vi använder det på fel sätt och vi måste se till hur vi använder olika saker.
Jag är inte rädd för framtiden eftersom vi människor kommer på sätt att leva vidare, det är så vi gör.

Hur kan de företag som arbetar med vatten hjälpa myndigheterna?

- Vi måste investera i cirkulär ekonomi. Hållbara och varaktiga material, till exempel; rör som har lång livsländ, som fungerar ordentligt och som inte läcker. Likväl som detta är att återvinna. Hur kan vi återanvända de gamla rören för att ersätta de trasiga?

Finns det en oro för att återvunna produkter har lägre kvalitet?

- Ja, det är även vårt ansvar att utbilda och öka medvetenheten och förståelsen för återanvändning.

Tycker du att vi betalar för lite för det vatten vi konsumerar?

- Vi behöver bli mer medvetna om vad vi betalar för, och faktiskt så är det ett av kraven i det nya dricksvattendirektivet - att informera om vad som ingår i brukarnas vattenräkning, och även hur kunderna kan göra för att sänka sina kostnader, t ex att kontrollera så att det inte finns några läckor på sina egna ledningar eller ta en dusch istället för att ta ett bad - välbefinnande, hälsa, säkerhet. Det finns ett stort värde i att du kan dricka vattnet utan att bli sjuk.

Hur väl omhänderas vattnet i Polen?

- Likt resten av Europa, kan större städer göra mer. De största städerna som Warszawa och Krakow jobbar mycket med att ge bättre och bättre service. Å andra sidan så har många kommuner mindre resurser. Ett bra exempel på ett hållbart system är Gdansk. Tillsammans med Universitet för Ekonomi i Krakow och företaget Arcadis, har vi publicerat ett vattenindex som visar hur polska städer hanterar vatten. Det är ett öppet och transparent dokument och vi skulle vilja att andra städer i Europa deltager också.
  
Om vi talar om utmaningar, så har jag varit i Ukraina. Vi håller redan på att organisera sätt att hjälpa, och vi har frivilligarbetare klara för att åka dit och dela med sig av sina kunskaper, erfarenheteter och expertis. Samarbete är alltid nödvändigt.