Ett samarbete kring livscykelanalyser

Tar även livscykelanalyserna (LCA, Life Cycle Analyzis) hänsyn till miljön medans produkterna används?

- Ja, livscykelanalyser på produkter sträcker sig från vaggan till graven, men finns även i bakgrunden till exempel under tillverkningsfasen. I vaggfasen tar du inte bara hänsyn till tillverkningen av produkten men även delarna som ingår i produkten, och delarna som har skapat delen. Du går hela vägen så långt det är nödvändigt för att ta hand om allt som rör miljön. Vi tittar sedan på distribution, produktens användningsområde och vad som händer med produkten när den tjänat ut.

Eftersom livscykelanalyser även kan användas inom hushåll, shoppingcentra etc. hur många variabler finns det?

- Det är fantastiskt. Studenter och företag brukar ställa frågan om var man drar gränsen? Jag tror det verkliga svaret är, om det spelar roll, skall det inkluderas. Om det har en särskild effekt på produkten i en av kategorierna av inverkan på miljön, kanske du ska exkludera den. Om du exkluderar den, måste du förklara varför. Och livscykelanalyser har utvecklats. Vi har insett att miljöpåverkan av ett företags produkter har utvärderats mer än företagets livscykel. Eller i samband med transport, livscykelanalysen skall även inkludera vägar, även om många, många fordon kommer att köra över den sektionen på vägen.

Hur övervakar man alla åren i en livscykel? Det är en otrolig mängd data att ta hänsyn till.

- Bra fråga. Pyramiderna i Egypten byggdes i lager på lager av flera generationer. Vi har även samlat in data från livscykelanalyser i åratal, och vi litar på datan från de senaste årtiondena. När vi modellerar en produkt så finns transport alltid med (järnväg, till havs, lastbil etc.) och tack och lov så behöver vi inte längre modellera. Tusentals parametrar finns redan lagrade i databaser som vi använder för modellering.

Var finns dessa databaser?

- Du har en poäng där, vilket radikalt ökar accessen till livscykelanalyser. När den första livscykelanalysen gjordes var det ett enda konsultföretag som gjorde jobbet. Detta var före digitaliseringen och allt var kalkylerat på papper och med räknesticka. Nu för tiden är databaserna digitaliserade och en av de största bidragsgivarna har varit det Schweiziska EPA som gjorde hundratals livscykelanalyser offentliga under 80- och 90-talet. Det var så mycket data att den behövdes konsolideras till en databas som var tillgänglig för hela världen och det var då som Ecoinvent såg dagens ljus. Ecoinvent är det största och mest transparenta databasen i världen. Från databasen kan du inte bara få ett resultat av t ex en produkts miljöpåverkan, du kan även fråga varför. Du kan se uppströms för att se påverkan och du kan även se nyckelområden som har en stor miljöpåverkan.

Vem har tillgång till datan? Kan jag få tillgång till konkurrerande företags data, och är informationen standardiserad och pålitlig?

- Frågan om vem som har tillgång till information är nyckeln, och flytta informationen till ett modernare sammanhang är en av de stora utmaningarna i Earthsterprojektet. Sättet vi har skapat livscykelanalyser på är lite som att "konsulter har bestämt". Det är som om det är 100 personer i ett rum och de vill tala med varandra men du kan bara tala via konsulterna. Nuförtiden, med internet och mjukvaruplattformar som Earthster kan du komma i direktkontakt med dina leverantörer. Du kan få en modell om hur deras processer påverkar miljön och du kan fråga om de kan utarbeta i detalj för att få en mer precis helhetsbild. Det är ett sätt att demokratisera en livscykelanalys.

Hur sköts det konfidentiella i samarbetet?

- Mina leverantörer delar sitt klimatavtryck med mig och Earthster samlar även data från var och en av tillverkarna inom samma sektor, och genom att delta, kan varje leverantör marknadsföra sig själva gentemot genomsnittet. Men de får inte reda på konkurrenternas miljöpåverkan, såvida den inte är officiell. Så alla får reda på hur de ligger till och har chans att förbättra.

Vilket format har de slutliga livscykelanalysrapporterna?

- Historiskt så delades livscykelinformationen som en rapport i original på papper och senare även digitalt men det betraktas fortfarande som en rapport och rapporten är statisk. Du kan inte "fråga" rapporten om någonting. Det som behövs nu är att företagen kan fråga om? "Om vi hade använt grön el istället för traditionellt framställd el", "Om vi byter till återvunnet material istället för aluminiumen vi köpte", "Om vi levererar produkter som kan återanvändas vid slutet av sin livscykel" etc.. Earthster håller på att utvecklas så att vi inte bara levererar en rapport utan även en modell för kunden att använda sig av. Konsulter kan ju i så fall dela modellen med sina kunder genom en användarvänlig plattform som Earthster.

Är rapporterna standardiserade? Är datan i livscykelanalyserna jämförbara med Environmental Product Declarations (EPD)?

- Vi har fortfarande ett jobb att göra när det gäller jämförelser. ISO-standarden har många krav och riktlinjer. Men vi insåg att det även behövdes en standardisering av nyckelbesluten inom ISO. Till exempel, vilka kategorier är påverkade? Vilka delar av livscykeln är inräknade? Hur definierar ISO den levererade produktens funktion? Dessa frågor och mycket mer definieras av en EPD. Man hoppades att detta skulle lösa många oklarheter, men det verkar som om informationen varierar inom konkurrerande marknader. Jag föreslog att vi skulle evaluera helt transparent till världen och sedan identifera informationen för vilken fråga som någon skulle ställa och att denna data sedan skulle användas när man tar fram en livscykelanalys. Det kommer fortsatt att finnas frågor, men den viktigaste frågan är om datakällorna: få ut bästa möjliga data och se till att alla använder den.

Finns det några lagar som styr livscykelanalyserna? Är EU involverade?

– Det här är ett fascinerande och hett ämne och faktiskt relaterat till tolkningen av resultat. Det har nyligen väckts några stämningar mot stora återförsäljare i Europa, stämningar som väckts för att käranden hävdar att återförsäljarna har gjort påståenden om en produkts miljööverlägsenhet framför en annan, uppenbarligen i ett försök att få konsumenten att göra ett hållbart val inom produktutbudet av återförsäljaren. Anklagelsen var att uppgifterna inte var perfekta. Så, den information som till exempel erbjöds om en t-shirt var data som var relevant för den typen av t-shirt, men inte nödvändigtvis exakt den t-shirt som hölls i handen på just den konsumenten. Bomullsinformationen baserades på ett prov som tagits några år tidigare, inte data från exakt de gårdar som användes för att tillverka den skjortan. Personligen anser jag att detta är ett missförstånd från kärandens sida, eftersom vi aldrig har perfekt information. Vi har information som är användbar, med osäkerhet och brister, och frågan är om den är till hjälp och kan den förbättra sannolikheten för att vi gör rätt miljöval? Vi kan inte garantera ett exakt koldioxidavtryck med 100 % säkerhet. Så vi behöver en viss mognad för att hantera denna information. Det är det bästa vi kommer att kunna göra. Data förändras alltid och data är ofullständig. När det gäller den rättsliga ramen kommer Europeiska kommissionen (EC) att ge viss vägledning i relation till projektet Product Environmental Footprint (PEF). Detta kan vara mycket värdefullt för att standardisera LCA:er. EU har övervägt att kräva att om ett miljöpåstående görs offentligt av ett företag, måste de säkerhetskopiera det med en LCA gjord enligt PEF. Detta kan väcka vissa problem, men det skulle hjälpa, och det är en möjlighet.

Slutligen, vad är ditt råd?: Om ett företag vill minska sitt klimatavtryck, vad ska de sluta med och vad ska de börja med?

- Det finns två svar på den frågan. För det första ska man kontrollera om man kan köra verksamheten på grön el. För det andra, och detta kommer nog inte som någon överraskning för dig, ta några dagar och tänk över livscykeln på produkterna du tillverkar eller vilken typ av organisation ni är. Eller ta fram en livscykelanalys i en Streamlinded eller Scoping livscykelanalys, eftersom du kan upptäcka att elektriciteten som du konsumerar är bara 1 % av klimatavtrycket och 50 % av klimatavtrycket används av dina huvudleverantörer. Med Earthster får du svar inom några minuter om du verkligen vill ha reda på livscykelanalysen.