9 kriterier för hållbar infrastruktur

Vem är du och vad arbetar du med?

Jag heter Riina Känkänen och är Hållbarhetschef på Ramböll Finland: ett globalt ingenjörs-, arkitekt-, och konsultföretag som finns i 35 länder. Jag har jobbat i över 15 år med hållbarhet. Jag är även ordförande i Infrastrukturskommittén inom Green Building Council i Finland. Detta är en oberoende organisation för hållbart byggd miljö med målet att byggnation ska vara en central del för hållbarhetslösningar.

Är det en global organisation?

- Ja. World Green Building Council är en globalt oberoende organisation som finns i många länder.

Vad menar vi när vi säger hållbar infrastruktur?

- Diskussioner uppkom för fem år sedan inom Green Building Finland när en ny kommitté för infrastruktur bildades. Vi startade med en fråga, "vad handlar hållbar infrastruktur om egentligen, vad finns det för förväntningar och vad ligger bakom en hållbar infrastruktur? Kommittén skapade en definition baserad på 9 kriterier, fördelade på social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Dessa tre hörnstenar för hållbarhet finns alla med i definitionen. Det är viktigt att ha med samtliga hörnstenar.

Kanske att många människor tänker ur ett ekonomiskt perspektiv. Utveckling spelar en stor roll när man talar om kostnadseffektivitet. Men andra perspektiv är också viktiga.

- Helt rätt. Jag tror inte att vi har fokuserat så mycket på det. Kanske har vi ofta tänkt att byggnadsinfrastrukturen möjliggör någonting i byggnadsinfrastrukturen som energi, mobilitet och logistik. Detta visas även i de senaste forskningarna där vi har räknat på hur mycket koldioxidutsläpp/år som kommer från byggande av infrastruktur i Finland. Givetvis, om du räknar ut de årliga utsläppen behöver du en definition på vad infrastruktur handlar om. Vad är "infrastruktur"? Forskningarna visar även att utsläppen är 58 % mer än vad vi har trott. Definitionen av "infrastruktur" var även mycket bredare än vad vi trodde. Det årliga utsläppet för att bygga ny infrastruktur i Finland är på samma nivå som att bygga nya hus, vilket var förvånande. Vi har trott att nybyggnation av hus har ett mycket högre utsläpp än att bygga ny infrastruktur. Så infrastrukturen är en mycket viktig del i byggnadsmiljön.

Låt oss tala om den ekologiska hållbarheten inom infrastruktur som består av tre områden: Begränsning och anpassning till klimatförändringarna, ta hand om våra naturresurer och cirkulär ekonomi samt biologisk mångfald och minskade skador på miljön. Kan du förklara detta lite närmare?

- Vi kanske ska starta med att ekologisk hållbarhet siktar på att hitta en balans mellan samhälle och natur. Vi har insett att vi utnyttjar jordens resurser mer än vad den kan ge. Konstruktionssektorn är en stor aktör som använder mycket råvarumaterial och råvarumaterialet har visat sig vara ett stort hot mot den globala uppvärmningen och som även verkar stoppa den biologiska mångfalden. Dessa tre huvudkriterier inom hållbarhet är starkt kopplade till varandra och den gemensamma nämnaren är att dessa tre nyttjar både resurser och material. Ekologisk hållbarhet inom infrastruktur väcker ju frågan, hur kan vi använda och utveckla nuvarande miljö och infrastruktur, och även, hur länge kan vi ha råd att bygga "nytt" om vårt samhälle tänker på nuvarande gränser och kapaciteten på vår planet?

Detta är vad vi i huvudsak tar i beaktan. Vi kan fråga oss vilka material vi verkligen använder. Finns det en möjlighet att minska användandet av material och istället använda cirkulära material?

Vilka kriterier finns som vi ska ta hänsyn till när vi jämför olika material?

- Jag skulle ta ett steg tillbaka och titta på ursprungsplanerna, och ställa mig frågan, skall vi utveckla nuvarande "linje" för infrastrukturen eller skall vi bygga en helt ny "linje", till exempel mitt i skogen? Sedan ska vi även ta hänsyn till faktorer som t ex hur mycket resekostnader, kostnader, investeringar som sparas etc. I dessa steg tar vi inte hänsyn till de ekologiska aspekterna. Hur mycket mark och resurser behövs? Hur mycket kommer det att minska mångfalden? etc. Detta är några av frågorna som man behöver titta på innan man bestämmer vilket material som man ska användas. När man bestämt plats för byggnation kommer man även ha en påverkan på andelen och typ av material som behöver användas. Detta påverkar hur mycket betong, broar eller tunnlar som ska byggas. När du har en plats på kartan måste du tänka på olika alternativ, det är nu du behöver tänka på vilken påverkan på miljön platsen kommer att ha. 

Hur fungerar det när vi renoverar infrastrukturen? Hur tar vi hänsyn till den ekologiska påverkan?

- Givetvis behöver vi försöka att renovera existerande infrastruktur istället för att bygga ny, men problemet är att delar av infrastrukturen i Europa är gammal och åldras på grund av t ex ökande trafikvolymer som har startat att påverka situationen. Vi behöver bygga bra anslutningar för kollektivtrafiken, men det kan även vara så att våra broar är så gamla att vi inte kan utnyttja nuvarande infrastruktur. Vi måsta fråga oss om det verkligen är möjligt att renovera. I städerna behöver vi renovera beroende på att det är besvärligt att bygga nytt. Och varje gång som vi renoverar, kan vi ställa frågan, har vi befintliga tekniska system eller behövs fler? Till exempel, kan vi använda naturbaserade system som gör det? När vi renoverar har vi även möjlighet att göra förändringar.

Tror du att det finns en intressekonflikt när man tar dessa ekologiska beslut?

- Intressant nog har vi noterat att resurseffektivitet och lösningar som framhäver cirkulär ekonomi sparar pengar. Lösningar och materialval kan vara ekonomiskt fördelaktiga beslut. De går hand i hand men vi kanske inte har förstått sammanhanget. Vi tänker att lösningar med låga utsläpp och hållbara alternativ är dyrare men inom infrastrukturen är detta inte fallet.

Hur är det med brukarnas behov? Detta kanske är självklart, men hur gör vi med det?

- Brukarna och inte bara brukarna, utan även andra som drar fördelar av infrastrukturen och de framtida brukarna tar man hänsyn till. Vi skall alltid tänka på vem som gagnas av infrastrukturen och vilka behov finns det? Om vi bygger en ny motorväg, eller en gång- och cykelbana, vilka behov tillfredsställer det?

Vi har även olika typer av användargrupper, och det är viktigt att tänka på. Access är mycket viktigt. Säkerhet om man ser till barns säkerhet är också viktigt. Sedan förljer hälsa, bekvämlighet och estetik. Hur ser det ut? Det här är perspektiv som vi måste ta hänsyn till. Påverkan på människor är lokalt men man skall även ta hänsyn till den globala påverkan på människor. Man behöver tänka på arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter. Detta kommer att bli svårt att utvärdera. Slutligen, långsiktiga effekter. Vilka framtida behov kommer brukarna att ha?

Vi har förut i denna podcast talat om de synliga effekterna och påverkan av infrastruktur och grönska. Kan du berätta mer om det?

- Finland ses ofta som ett grönt och blått land, på grund av våra skogar och sjöar. Men när det kommer till våra städer kan det bli mycket grönare och blåare. Detta relateras till infrastrukturen men även till ekologisk kompensation. När vi bygger, förlorar vi natur, vi förlorar naturresurser och nu när ekologisk kompensation är legaliserad men inte obligatorisk kommer det att ta tid innan aktörer och organisationer förstår hur det påverkar dem; hur kan vi minska på skadorna vi åstadkommer?

I vilken utsträckning samarbetar aktörerna inom konstruktionsindustrin för att förbättra miljön?

- Inom konstruktionsindustrin har man alltid gjort som man brukar. Vad vi behöver göra är att samla expertis från olika sektorer så tidigt som möjligt i projekten. Låt oss diskutera med hälsoexperter, biologer och så vidare. Projektledarnas beslut ska reflektera denna expertis. Hur vi leder projekt och vilka vi är är nyckeln.

Låt oss se detta ur en ekonomiskt hållbar synvinkel. Teknisk funktion är ju en del av den.

- Teknisk funktion är mycket viktigt. Den har inverkan på servicetid , livscykel, underhåll, reparationer och flexibilitet, vem är servicen till för etc. Det är en viktig aspekt men kan inte vara den enda funktionen för beslut.

Varför dominerar fortfarande det traditionella sättet att tänka på? Varför glöms de andra aspekterna ofta av?

- För det första kan vi inkludera dessa aspekter. Till exempel, när vi bygger en ny motorväg, är inte koldioxidutslöppen medräknade. Vi tänker bara på vad som kommer att hända när vägen eller motorvägen redan finns där och är trafikerad. Vi tar inte med koldioxidutsläppen eller den biologiska mångfalden eller om vi förlorar ekosystem eller skadar naturen, när vi bygger vägen.

Vad skall vi göra för att samtliga aspekter skall inkluderas i dessa bedömningar?

- Jag tror det är kopplat till våra värderingar. Om vi inte värderar hållbarhet, så finns det inte. Vi ser bara saker och investeringar monetärt. Vi kan inte sätta ett monetärt värde på naturen eller utsläppp. Så vi behöver obligatoriska värden på dem. Vissa saker kommer att vara svåra att utvärdera, till exempel kvalitet. Vilket värde sätter du på estetik till exempel? Detta är en av anledningarna till att vi skapade ett ramverk för hållbarhet. Även om vi inte kan sätta ett monetärt värde på vissa aspekter, så är de fortfarande viktiga. Vi har checklistor eller ramverk för att ta hänsyn till dessa viktiga faktorer. Vi vill ha en transparent syn som inte bara är baserad på ett perspektiv.

Hur är det med påverkan av livscykler? Kan du berätta mer om det?

- Livscykelperspektivet är mycket viktigt när vi tar beslut, eller när vi kalkylerar kostnaderna för att bygga ny infrastruktur så inkluderar vi fortfarande bara byggnadskostnaderna. Därför är underhåll, reparationer eller omvandlingsflexibilitet inte inkluderade. Livscykelkostnader och inventering av livscykeln är inte med i våra beslut. Livscykelperspektivet är viktigt när vi tar in experter i våra team för hjälp med design för smart underhåll och reparationer, som återigen relaterar till vårt transparenta tankesätt.
En annan viktig del är användadet av data. Vilken data vi tar fram när vi designar och bygger. Om vi ska driva cirkularitet, behöver projektet automatiskt samla upp och producera data som relaterar till råvarumaterialens tillverkning, resurser, produktion och återvinningspotential. Livscykelperspektivet betyder även att samla data som behövs i slutet av projektfasen.

Om vi tänker på de tre huvudområden för hållbar utveckling: Ekologi, Socialt och Ekonomiskt. Om vi gör saker på rätt sätt, vad siktar vi på och när kan vi få se positiva resultat?

- I fråga om när, kan vi redan se att våra guider används som checklista, en guideline, och det är en form av förenklad 3M infrastruktur, vilket fungerar som en certifiering för infrastrukturprojekt. Denna förenklade metod kan vi följa redan idag. Hållbarhet handlar om att hitta balans, transparens mellan alla dessa kriterier så vi tar inte längre några beslut baserat på endast en kriterie.

Har vi kommit närmare netto noll målet?

- Det beror på inom vilken sektor du tittar på. Inom infrastruktursektorn kan koldioxidavtrycket minskas kanske enkelt, genom mer användning av resurser, lågkoldioxidlösningar etc. Dessa möjligheter finns redan och vi kan starta och välja att varje projekt, byggnation visas på detta sätt. Vi måste vara öppna för och förstå fördelarna med vad varje del kan bidra med. Kan en bro innehålla ett batteri, eller vara en del i en ekologisk länk, eller kan vi lösa koldioxidutsläppen i strukturen? Vi måste se dessa möjligheter för att minska skador på naturen och göra bra ifrån oss.

Tack så mycket för att du delade dina kunskaper med oss.